Indianska Språk

Chippawea.

Kti´shi-maníto-gisis.=Januari:Den store andens månad.=January:The big spirits month.

Namibi´-ni-gisis.=Februari:Månaden då sug fisken går till.=February fish month.

Onab´-ani-gisis.=Mars månaden när skaren bär=March When the crust will carry.?

Iskigam´-issigy-gisis.=April: Månaden när lönn saven kokas.=April:When maplesap boils.

Bibok-wadjamík-gisis=April månaden när snöskorna läggs undan.=April:month when (snowshoe?) put away.

Wabigon´-i-gisis.=Maj Månaden då blommorna slår ut.=May month when flowers blossom.

Odeni´minni-gisis.=Juni Smultron månad.=June wild strawberry month.

Abitani´bin-gisis.=Juli Midsommar månaden.=July Midsummer month.

Minsi gisis.=Juli Blåbärs månaden=July blueberry month.

Mini´ka gisis=Augusti Månaden med mycket blåbär,=August Month whid very much blueberry.

Mano´mini gisis.=Augusti månaden då vildriset sammlas.=August vild Rice month.

Wataba´bi gisis.=September Månaden då löven ändrar färg.=September month when leaf change color.

Bina´kawa gisis.=Oktober Lövfällnings månad.=October the leaf will fall from the trees.

Gashka´dino gisis.=November månaden då sjöarna fryser till is.November month when lakes freeze in to is.

Man´ito gisis sons.=December De små andrarnas månad=December the small spirits month.

Chippawea Årstider./Season.

sik´wan.=Vår=Spring.

Ni´bin.=Sommar.=Summer.

Takwa´gik.=Höst=Autumn.

Bi´bab.=Vinter.=Winter.

Chippawea Div.ord./Words.

Ininiwag.=Män som är modiga.=Brave men.

Eyne´nimowad.=Skrattar ni högt?.=Ar you laugh loud?

Kayanin.=Jag också.=Me too.

Eyne nimowad.=Räkna mig också.=Count me in.

Mohawk.Div.ord/Words

Ongwe=Folk=People

Otsira=Eld=Fire.

Aweng.=Vatten.=Water.

Ka´nong.=Pil.=Arrow.

Cherokee.Div.ord/Words

Yangwi.=Folk.=People.

Atsira=Eld.=Fire.

Awa.=Vatten.=Water.

Kani.=Pil.=Arrow.

Papoose.=bebis.=Baby.

Back

Next Page